Doglogg

Blev lite sen med skrivandet idag. Har suttit och kollat på hästannonser och läst rasbeskrivningar på de hästraser som jag tror lämpar sig mest i mitt framtida liv. Men än ska jag inte köpa häst, inte på länge. Nu är jag hur som hälst redo att ta mig ann dogloggen och skriva ner några rader om dagens promenix.

Jag kom rätt sent till Winston idag. Efter att ha varit och letat fram nycklen gick jag in i huset. Jag blev förvånad av att se en kvinna där innanför dörren. Kvinnan visade sig vara matte som jag hittils inte träffat, och jag blev glad av att äntligen få ett ansikte. Jag blev också väldigt glad över att få tillåtelsen att trimma lite på Winston. Det kliar verkligen i fingrarna när jag ser päls som är mogen att trilla av. Särskilt tassarna, där tårna är lite spretiga får mina ögon att skava lite. När jag kom in genom dörren drunknade Winston direkt i dofterna på mina byxor. Abbey har börjat löpa för första gången och jag antar en del mycket goda lukter sitter i mina kläder nu.

Vi gick en sväng på kyrkogården. Det är skönt att gå där. Det är så lungt och stilla. Kanske inte så jätte roligt att se dessa sorgsna folksamlingar som är där på begravning var och varannan dag. Men sånt är livet. Och det är skönt att det finns en plats dit folk kan gå och minnas sina kära lite extra. Även om jag aldrig skulle vilja ligga begravd på en sådan plats. Undrar om Wisnton är medveten om alla begravda människor omkring honom... Han fokuserar förmodligen mest på de mer ytliga dofterna, av trevliga hundflickor samt de senaste nyheterna från eventuella rivaler. Men kanske han känner att det är en bagravningsplats han befinner sig på?

Vi ses igen på onsdag Winston. Nu över till nästa jycke...