Doglogg

Fem i tolv var jag där, fick Winston av husse och gick ut i det soliga vädret. Vi gjorde kontaktövningar längsvägen, med ögonkontakt och sök om vartannat. VI gick förbi mataffären som ligger där i närheten. På ett ställe med småsten rullade sig Winston och tycktes njuta av det. Han rullar sig ofta i grus och småsten. Sen far han upp och vill ha en godis. Winston bajsade en liten plutt. Efter 20 min var vi tillbaka och strax satt jag på cyklen igen.

Idag bar det av till Håkanstorp igen. Vägen dit var tuff när man inte ätit något på fem dagar. Musklerna känns illamående när man anstränger dem det minsta. Nu är fastan slut alla fall lagom till en ny vecka av hundpromenader. På vägen dit ringde telefonen, han inte ta det och idiotiskt nog sparas inte nummer på min telefon. Tanken slog mig att det skulle ha varit någon av Winstons människor. Det var ingen hemma så jag kunde inte komma in. Tänkte alla fall stå där en stund och vänta och se i fall någon kom. Det var tur. Strax kom matte och lillhusse som hade feber och varit på sjukhuset.

Jag gick en sväng med lillvovven. han kissade och  bajsade och hälsade på en schnauzer som han hälsat på innan. En flicka. Winston var på världens bushumör och sprallade runt. Flickan var inte riktigt lika leksugen men de verkade gilla varandra. Sen gick vi vidare. Vädret var underbart och höstigt. Jag hade lite godisbitar i fickan som jag förärade Winston. Strax var vi hemma igen och jag överlämnade honom i mattes händer och begav mig hemmåt. Vi ses igen på Onsdag!

Mitt internet funkade inte igår. Husse var hemma, jag kom någon gång efter 12. Vi gick ut på en skön promendad. Det var fint väder. Jag filmade en liten snutt med min ipod, får lägga upp det här sen. Winston var på glatt humör. Kontaktövningarna gick jätte bra. Han bajsade inte.

Idag kom jag lite senare till Winston. Husse var hemma och överräckte koppel med mera. Det var en lugnt och mysig promenad. Träden har börjat bli höstfärgade på riktigt nu. Winston var jätte duktigt i kontaktövningarna. Nu tittar han upp direkt på mig efter att ha tagit godisbiten från marken och följer mig med bibehållen kontakt för att få en till. Ibörjan gick han ju och luktade på marken i evigheter efter mer och brydde sig inte alls om att kolla efter fler hos mig. Han bajsade en liten hög. Eller hög och hög. Det hinner det ju inte bli eftersom han går samtidigt. Och sedan träffade vi en liten tossig jack russel flicka som var helt överväldigad av iver att få hälsa på Winston. Hennes förra ägare hade tydligen aldrig låtit henne träffa andra hundar. Så det var väl mycket stress där inne i den lilla kroppen. Ja, sen gick vi hem igen. Husse var vad jag förmodar i källaren så jag släppte in Winston och begav mig hemmåt igen.

Jag glömde uppdatera igår. Somnade ifrån allt, var rädd för att ha drabbats av min lillasysters förkyldning då mitt huvud kändes som en kanonkula. Men i morse kände jag mig inte sjuk, så... kanske sov bort det.

Jag var där innan kl 12. Det var jätte fint väder. Hoppas att det håller i sig tills jag skaffat regnkläder. Vi gick en vanlig runda där vi brukar. Gjorde lite kontakt övningar. Winston bajsade inte. Och, ja inget speciellt hände, vilket väl är skönt.

På väg till Håkansporp började regna lite mer och dessutom blåsa, i motvind, givetvis. Mina bommulstights var snart blöta men inte förrän Wisnton och jag gått ut på gatan började det regna mer rejäla droppar. Min jacka som för 3 år sedan slutade avvisa vatten, och för 2 år sedan istället började suga åt sig vatten, var hyfsat genomblöt. Mina skor som även dem tagit efter jackans exempel att suga åt sig vatten började också så smått att dränkas.

Winston verkade inte bry sig så mycket om regnet. Och inte jag heller faktiskt. Mina nerver var rätt tålmodiga idag, trots att jag inte sovit mer än tre timmar. Efter att ha följt hela valvakan lyckades jag inte somna. Klockan 04 gick jag upp och stoppade i mig lite sömntabletter vilket tydligen gjorde susen när de äntligen verkade.

Vi gjorde inga avvancerade kontaktövningar idag. Varje gång jag rörde mig kände jag vattnet tränga in till huden. Och så kom jag på att jag hade min mobil, min ipod och en vattenpöl i fickan. Jag stoppade teknologin i en bajspåse. Vid det här laget hade vi redan träffat husse i bilen och överräckt nycklarna han behövde för att komma in då han glömt sin på jobbet. Winston bajsade ett par små kluttar.

Efter ett tag var vi tillbaka i huset och den blöta hunden fick en omgång med handduken. Snart satt jag på cyklen och trampade som en galning i en motvind full av vatten. Typ som att cykla upp för ett vattenfall skulle jag tro. Nu måste jag göra slag i sak (säger man så?) och köpa de där regnkläderna jag pratat om i ett år sedan jag började med denna udda sysselsättning- dränka mig själv, som en dog walker utan regnkläder naturligtvis gör när det regnar. När jag väl var hemma rann det vatten ner för mina armar, det bubblade i skorna när jag gick och vätskehalten i min kropp har nog aldrig varit högre. Men det är roligt när vardagen blir lite galen. Och så har man ju något att skriva om här på loggen med, det är kul.

Ses på onsdag Winston!

Det blev en lugnt och skön promenad idag. Härligt väder. Jag var dock jätte svettig av cykelturen från Erikslust. Vi träffade en liten dvärgscnauzertik som precis hade löpt, så hon luktade mycket gått. men jag vet inte riktigt om Winston börjat minska intresse för sådana saker än efter kastrationen? Märkte ingen skillnad alla fall, men de hälsade bara snabbt. En liten bit bort träffade vi en man med en ridgeback som vi träffat förrut. Han och Winston gillade varandra jätte mycket men denna gången ville inte ridgebacken hälsa, för han hade bara löptiken längre fram i näsan.

Vi gjorde lite enkla kontakt övningar på vägen och några mer avvancerade när vi var nästan hemma igen. På garan såg Winston en katt som även den såg Winston och snabbt gav sig av till Winstons besvikelse.

På onsdag ska jag ta med de nya kontrakten så de kan bli påskrivna.

Kom 11.45 idag. Ingen bil på uppfarten så jag låste upp. Hörde Winston skälla där inne innan jag gått in på baksidan av tomten. Vi gick ut samma runda som i måndags. Han bajsade en gång, och det var rätt löst, men det gick att ta upp det. Jag gjorde samma kontaktövningar fast med en förlängning som jag fick lära mig på kursen jag gick med min hund Abbey. Man håller ut godien åt sidan - han tittar mig i ögonen (det är detta vi brukar göra mest) - jag släpper godisen på marken och säger "nej" - han låter den vara - tittat på mig - jag säger "var så god" - han tar den medan jag vänder mig med ryggen mot honom. Nu är det meningen att han själv ska söka kontakt med mig, titta upp på mig och komma upp bredvid mig elller liknande, all kontakt belönas. Ibörjan fortsatte han bara att gå och lukta i marken. Jag gjorde det lite enklare och satte mig på huk, fortfarande vänd bort. Då förstod han att det var något och kom fram till mig - fick beröm. Sen gick det mycket bättre, men jag kunde inte stå upp helt bortvänd. Får fortsätta öva detta på måndag.

Winston, och jag också, var på gosehumör idag så det blev en del gos också. Och jag fick en massa blöta pussar i ansiktet. Det var så rolgit, för han var gladare än någonsin när jag kom denna gången. Pep, gnydde och klättrade upp på mig för att pussas. Han är för go.

Jag kom dit strax efter 12, på min egen cykel igen eftersom pappsen åter satt på kedjan som lossnade en annan gång jag var på väg till Winston. När jag kom fram var Winston ute i trädgården med de två små pojkarna och mormor, om jag inte minns fel nu. Hon överlämnade Winston till mig och vi gick ut. Vi gick en sväng runt omkring bland husen. Det var härligt väder. Winston var glad idag och sprang fram och tillbaka, luktade, kissade, rullade sig. Han bajsade dock inte denna dag. Morfar (om det var det mannen som tog emot Winston var) sa att kanske han fått för lite mat i morse. Hehe.

Ja så mycket mer hände inte, men det är väl skönt det... Vi gjorde lite kontakt övningar som vanligt. Får komma på några nya nu när alla gamla går som smort. Ingen utmaning längre. När jag sedan var på väg hem, vad hände om inte det att kedjan hoppade av? Fast jag var rätt nära hemmajorden när det skedde som tur var.

Ja jag glömde ju skiva igår, igen. Idag var jag på min första sånglektion. Och jag har gått varit nervös för det sedan jag fick tiden förra veckan. Så huvudet har varit rätt upptaget av föreställningar om de 50 minuter jag skulle sitta i ett rum med en sångpedagog. Men det var bara underbart, de 90 minuterna som det istället blev.

Jaja, hur som hälst. Imorgon ska jag iväg och träffa Winston igen, och kanske någon familjemedlem, vi får väl se.

Idag blåste det rejält när jag cyklade till Håkanstorp. Det kändes som om det blåste ifrån alla håll. Både husse och matte var hemma när jag kom. Efter en stunds godisletande (för husse och matte) gick vi ut en sväng runt området. Vi gjorde lite kontakt övningar med godiset. Winston skulle titta mig i ögonen för att få godiset. Det gick bra. Hans lugna blick mötte min, han fick sin bit och så skuttade han glatt vidare.


Bild från i måndags - Winston med pinne

Glömde att uppdatera i måndags. Jag kom strax efter 12. Jag såg, och hörde, att winston var ute i trädgården och hoppade och pep för att hälsa. Jag stod och kämpade med låset som inte ville släppa greppet om nyckeln. Då var plötsligt Winston vid mina fötter. Han hade tagit sig förbi stängslet den luringen.

Vi gick en runda runt området. Vid en liten grusplan hittade Winston en pinne som vi lekte lite med och Winston fick visa upp lite trix för godisarna vi hade fått med. Det var en varmt och soligt och vi gick och njöt av denna fina augusti dag. Vissa klagar på att sommaren är slut, men det är den väl inte rikigt än.

I tjugo minuter var vi ute (det blev lite mer) jag har kortat ner promenaderna till 20 minuter, om man inte väljer 40 minutersvarianten, för att hinna med mer. Den andra dog walkern, ansluten till samma företag som jag, har 20 minuter, och nu kör jag på det med.

Jag tog lite foton på Winston på grusplanen.

Idag kom jag klockan 12 och hittade Winston i trädgården pipandes och hoppandes på två ben för att hälsa. Bilen stod på uppfarten så jag ringde på. Husse öppnade och jag fick veta att barnen hade halsfluss. Otroligt nog. De har inte tur när det gäller sjukdom. Eller så kommer de att vara ruskligt friska resten av sina liv.

Jag knallade iväg med Winston den vanliga vägen, längs med kyrkogården mot ingången. Men precis vid ingången så höll några på att beskära ett stort träd. Så istället gick vi runt i området lite. För första gången. Fick se lite gator jag inte sett innan. Och alla dessa vårtecken. Idag var det så himla vackert väder. Jag såg en humla, en massa nyckelpigor, tusenskönor, smp lila och små vita blommor, motocyklar, folk som grävde i sina trädgårdar. Även hemma hos Winston fixade man i trädgården, men det verkade vara större projekt på gång. Glömde dock fråga vad det var för något.

På en gräsmatta gjorde jag lite kontaktövningar med Winston, sådan som jag lärt mig på kurser. Överallt hittade jag också olika saker som Winston fick hoppa upp och sätta sig på. Han är inte jätte entusiastisk, går hällre och nosar, men lydig är han.

Imorgon fyller jag år och har fått reda på att jag kommer att bli väckt tidigt, så nu är det bäst att jag går ut och kvällskissar Abbey och sen går och lägger oss. Godnatt!

Igår var jag i där i senaste laget närmare halv ett. Vädret var fint och jag var sjuk. Vi gick till kyrkogården, där, på gräsmattan gjorde jag lite kontaktövningar med Winston som jag och Abbey fått göra på kursen dagen innan. Det var en övning där jag skulle stå upp framför honom och placera en godis i min mun, direkt han tittade upp mot mig skulle jag släppa godisen. Han var inte särskillt intresserad av att se på mig så jag satte mig på huk och då gick det lite bättre. I en annan övning skulle jag istället ha godisen i handen och sträcka ut den åt sidan, när han titta mig i ansiktet så fick han godisen. Jag fick sitta ner här också och ha handen närmre mitt ansikte, då gick det bättre. Sen gjorde vi sök tills det bara var en godis kvar, den skulle han få hemma efter promenaden. Han hittar godisarna direkt i gräset numera så jag gömde den i det högre gräset, och där fick han gå och nosa lite längre. Men tillslut hittade han dem även där.

Det var i stort sett vad som hände igår.

Det var inte roligt att bege sig av ut igår då min hals var så tept att det var svårt att andas och tempen var lite över det vanliga. Jag tänkte först ta bussen men sen blev det inte av. Jag cyklade iställlet jätte jätte sakta för att inte andningen skulle påverkas, för det var jobbigt nog att andas som vet var. Men på något sätt var det skönt att komma ut i luften. Vädret var fint vad jag minns och vi gick till kyrkogården som vanligt. Men vi tog en paus på en gräsmatta och jag satt bara och klappade Winston tills mina fötter domnade bort. Jag slände också ut godisbitarna som jag delat i mindre bitar så han fick använda näsan lite med.

Jag hörde precis röstmeddelandet på min mobil och det är lugnt, själv glömmer jag saker hela tiden. Men visst blev jag rädd, livrädd. Jag var bara rädd att jag ställt till med värsta problemet.

Ja, jag hann inte skriva igår. Jag skrev varför på Zitas uppdatering här under. Men jag träffade ju husse som var hemma och åt lunch. Winston och jag gick en fin runda på kyrskogården. Han fick som vanligt söka godisar i gräset. Inget speciellt eller så... Han hälsade på en ridgeback förresten, han var super glad och den andra hunden fick en glad kram runt halsen. Ja. Nu ska jag sluta så jag kan gå och sova. Herregud vad trött jag är! Imorgon ska jag till Winston igen. Då får jag ju se till att vara pigg.

Tjollahopp! En helt vanlig runda idag. Lugnt och skönt inne på kyrkogården utan konstigheter. Idag delade jag alla godisar, tog dem i näven och slängde ut dem på en gräsmatta. Sen fick Winston dammsuga. Han bajsade två gånger varav den sista på en brant backe samtidigt som han vandrade neråt. Han vill tydligen att jag ska avancera ytterligare på bajsplockarfronten. Vi var ute ganska exakt en halvtimme idag och väl hemma fick han de sista godisarna som var över. När han öppnade munnen för att ta den första godisen rann det ut en sträng med saliv ur munnen. Matte var inte hemma idag, vad jag vet, så jag antar att viruset gett med sig mer eller mindre. Det var ju skönt. Om det nu är så vill säga... "Ses på måndag Wheenstone!"

En minut över 12 var klockan då jag såg på min mobil efter att ha ställt cyklen intill staketet till huset. Jag knallade bak och hämtade nyklen och slogs av hur annorlunda trädgården ser ut nu när snön smälter bort. Jag har bara sett den snötäckt. Nu är den som en helt annan trädgård. Men ännu har inte allt smält. När jag går in genom dörren dyker matte upp. Hon har blivit angripen av ett obehagligt virus som verkligen inte lät som något att leka med. Låt oss bara hoppas att det dör ut snart.

Jag och Winston gick en helt vanlig liten runda på kyrkogården och hälsade lite på våren som fortsätter med sin förvandling av naturen. Någon som också blivit förvandlad är förresten Winston själv. Matte han nämligen ryckt bort en massa med gammalt hår så nu ser även Winston mycket vårig ut. Promenaden blev lite mer än en halvtimme även idag med. Vi gjorde sök med godisarna på en gräsmatta. Winston smälter så fint in med sina färger mot gräset som är sådär halvvisset. Han ser så naturlig ut. Och han var super duktig med att hitta godisarna. När vi kom tillbaka hade vi en liten pratstund med matte. Och Winston visade upp en av sina leksaker som han var och hämtade. Som tur va så tyckte matte att Winstons tassar blivit fina. Inte förrän igår skrev jag här att jag trimmat dem så matte eller husse har ju inte fått höra det. Men de hade visst märkt det.

Matte sa också att jag skulle kunna trimma honom senare när det blir aktuellt. Och det gör jag så gärna. Jag ska ju börja ta emot hundar för klipp och trimm sen när jag är klar med min utbildning. Och jag har tänkt att mina "promenad hundar" som Winston och Zita är, ska få rabatt på detta. Och det blir ju roligt att få trimma och klippa de hundar man redan känner. Så om matte och husse är intresserade kan de ju lämna Winston här för trimning så småning om. Egentligen kan jag börja trimma honom redan nu, jag har  3-4 hundar som jag klipper/trimmar, fast nu är han ju precis trimmad. Men Winston är välkommen på mitt trimmbord när som hälst!

Nu har det gått många dagar sen jag egentligen skulle skriva, är ledsen. Torsdag- och fredagkväll ägnade jag åt att klippa och bada storpudel vilket tog krafterna ur mig helt. Så jag orkade inte skriva då efter att jag på onsdagen heller inte orkat, av någon anledning jag inte minns. Men nu!

Det var jätte fint väder på onsdagen, solen sken och lyste upp allting så att dess färger lyste, så som det gör på sommaren. Detta satte igång vårkänslorna i mig mer än någonsin. Visst, det är kallt ute, men det strålar om allt! Jag gjorde som matte sagt att hon brukade göra. Satte mig på en bänk med Winston och ryckte lite hår på tassarna och försökte jämna ut dem och få dem runda. Resultatet blev inte så bra som det blir på trimbordet och utan sax att klippa fina linjer runt trampdynorna. Men någorlunda blev det väl tycker jag. Jag tog också lite på övriga kroppen, men bara lite så att det inte skulle synas. Tänkte att han kunde bli lite vårfin nu. Och jag har ju fått matten tillåtelse. Så jag hoppas att det märktes något, och att det som märktes blev uppskattat!

Så Winston besöket blev lite förlängt, men inte så väldans. Vi gick ju såklart omkring lite också innan och efter vi satt på bänken på kyrkogården i solskenet. Det kom en äldre dam förbi med en svart hund och frågade om Winston hette Hugo. Det var inte samma dam som förra gången. Border terrier verkar vara poppis.

Ja, nu är det lördag så det är inte så värst långt tid tills vi ses igen, Winston och jag. På måndag går vi där igen på kyrkogården.