Doglogg

Mimmi låg som alltid i soffan och vifftade på svansen när jag tittade in. Det är precis som om hon inte vill lämna soffan, men när jag kallat några gånger så glatt jag kan så kommer hon springande. Tog ett par små kex och gick ut. Super härligt väder. När vi gick där på trottoaren och spatserade kom en liten lurvtuss framspringande från andra sidan gatan. En super söt liten vovve om tyckte Mimmi luktade jätte intressant. Mimmi kissade också jätte mycket. Möjligen tid för löp snart? Hon bajsade en liten minimal plutt som det inte kändes lönt att plocka upp ens. Vi kom hem och Mimmi fick sin godisgreg ochj gick och la sig på mattan.. Snip snapp slut för idag.

Kom ca 12.40. Vi gick till parken och där träffade vi kvinnan med de tre chuhuahuorna och en man med en hund som hette Bella som Mimmi brukar leka med. Mannen hade också med sig de två hundarna till kvinnan vi träffat ett par gången som sagt att Mimmi var den gladaste hunden i området. Luna som vi ocskå träffat en gång innan kom samtidigt som vi. Och sedan kom en liten luddig pälstott till valp också. Vi stod där rätt länge. Promenaden blev nässtan dubbelt så lång än vad den skulle. Det var svårt att slita sig ifrån alla hundar. Men det var den sista promenaden för dagen, så.

När vi kom tillbaka så satt en man och hälsade jätte glatt på Mimmi när vi närmade oss. Jag förstod snart att det var mattes pappa. Han viste visst inte att jag skulle gå ut med Mimmi idag. När han kom var lägenheten tom. Han tog över Mimmi och jag cyklade hem.

Som jag skrivit i föregående inlägg så somnade jag ifrån allt igår och hann inte skriva i dogloggen. Jag kände mig så hängig och jag somnade i samma stund jag la mig i sängen. Men jag var hos Mimmi, kanske 12.20. Hon mötte mig vid dörren denna gången och hon välkomnade mig med pussar. Jag lånade lite vatten i kranen för det kändes som en öken i halsen. Sen gick vi ut med rikting mot parken. På vägen dit mötte vi en kvinna med tre små chihuahuor. Vi började prata, eller hon började fråga ut mig om dogwalkingen så vi gick ett varv tillsammasn i parken och pratade medan Mimmi sprang som en galning omkring och lekte med hennes hundar som var lösa. Jag vågar inte släppa de hundar jag är dogwalker till, man vet aldrig vad som kan hända. Men de lekte så fint ändå. Mimmis tunga hängde och slängde efter ett tag. Det var roligt att hon fick en så rolig promenad igår. Hon hann bajsa en gång också. Och bågra inkallningar han jag med under promenaden för kontaktens skull.

Var där vid 12. Mimmi låg i soffan och vifftade på rumpan. Vi gick till parken och gick omkring på gräset lite. Gjorde lite kontaktövningar vilket Mimmi nu förstår precis. Hon bajsade inte idag. Men hon var på otroligt gott humör verkade det som. Hon skuttade upp pch ner framför mig och sprang fram och tilbaka i glada språng.

Idag när jag kom in var Mimmi inte alls rädd. Hon var framme vid dörren när jag kom in och redo att gå ut. Jag tod fyra hundgodisar i skålen och satte på henne selet. Ute på trottoaren var det en man som stod med ett par vita påsar vid fötterna. Det var mycket skumt tyckte Mimmi som puffade och muffade. Vi gick över på andra sidan och ner mot parken. Där träffade vi en kvinna med två små hundar. De fick hälsa och Mimmi var jätte glad. När jag sa att jag bara rastade Mimmi till hennes matte så förstod kvinnan vem Mimmi var. Hon sa att Mimmi nog var den gladaste hunden i hela området.

Vi gick förbi hundrastgården där det var fullt av stora hundar. Det såg ut som två rottweiler liknande, en mastiffliknande, en pitbull och en mellan schnauzer. Mimmi gick lugnt förbi, säker på sig själv. Pitbullen som såg ung ut kom fram till staketet och verkade väldigt leksugen. Mimmi skuttade också fram och tillbaka och visade upp sin gladaste sida.

Jag kallde på Mimmi då och då. Lyssnade hon inte, som var fallet i början, så satte jag mig på huk, då blev jag mer intressant och hon kom fram och fick belöningen. Under promenaden delade jag upp en godis i taget och gjorde mina enklaste kontaktövningar (hålla ut handen med godis i och vänta på att hon tittar mig i ögonen). Hon är jätte duktig på det. Och i lsutet av promenaden, som råkade bli en halvtimme lång, sökte hon självmant kontakt med mig med jämna mellanrum. Det glädjer en!

När vi kom hem stod hon fint och snällt medan jag tog av selen och så traskade hon in i vardagsrummet. Hon bajsade inte under promenaden så jag hände upp kopplet på kroken igen med de båda bajspåsarna, sa hejdå till lillan och begav mig av hemmåt.