Doglogg

Igår var Zita stod Zita redan vid dörren när jag öppnade. Det var en trevlig och glad syn. Vi gick en omväg till Beijers park, igenom där, och sen tillbaka den vanliga vägen. Zita fick lukta en del, och så gick vi raskt en del. Hon hade stort sjå med att hitta en lämplig bajsplats. Hon gick omkring i vad som kändes som evigheter. Men hon hade också en stor leverans att lämna av. Jag har aldrig sett henne bajsa så mycket. När vi var hemma igen var jag tvungen att låna lite toapapper på toaletten till min egen nos. Det var lite kris. Sen knäppte jag fast citronhalsbandet. Nu ska jag ägna de kommande dagarna åt att bli frisk. På måndag syns vi igen Zita och jag.

Ikväll var Abbey och jag på kurs. Hade hellre legat hemma och blivit frisk men jag kunde bara inte missa. Så nu är jag trött! Idag gick jag och Zita runt på gräset i Beijers park. Och så gick vi lite nere vid dammen och strosade. Nu ska jag dricka varm mjölk med honung och försöka bli bättre i halsen till imorgon när jag ska ut med båda vovvarna. Natti natti!

Igår ville Zita inte ens komma till mig vid dörren. Fick övertala henne att komma. Har hon blivit en latmask på senare dar eller? Men när hon väl kommit ner ifrån sängen så var hon pigg på att komma ut. Vi gick en runda runt omkring i ommrådet bara. Lugt och stilla. Jag mår inte särskilt bra. Har en förkylning som satt sig i halsen. Det började nu i helgen och än är det inte på bättringsvägen. Men bara jag tar lite lugnare än vanligt så går det.

Jag hade redan igår ont i halsen men hoppades att det skulle lägga sig. Min lillasyster har och är fortfarande sjuk men hon har tappat sin röst mer eller mindre. Några ord får hon fram emellan mimningarna. Jag har bara värsta kliet i halsen, är torr och känner mig hes fast jag inte låter särskilt hes. Skulle på hundutställning med en kompis idag men fick avstå. Tradigt! Men det var inte så farligt igår, var ju ute med lillan och hoppas verkligen att det inte blivit värre till måndag då det är både herr Winston och fröken Zita.

Men hur som hälst. Vi var ute en halvtimme och gick en liten sväng i Beijers park. Inga pengar låg framme så jag kanske får dem på måndag då. Eller så är de insatta, har inte kollat mitt konto på evigheter. Borde ha mera koll på sådant kanske?

Ja mer än så var det väl inte. Ses på måndag Zita lilla!

Jag gick en extra lång runda med Zita i onsdags. Dels för att jag blev väldigt tidig eftersom Winstons runda helt uteblev då han var bortrest och jag inte visste om det. Och dels för att jag behövde varva ner efter att ha utlöst larmet i "Winstons" hus. Jag visste ju inte att han inte var hemma, skulle bara sticka in huvudet och kolla om hans koppel låg i den "riktiga" hallen. Visste inte ens att de hade larm, eller att ett larm kan gå på bara av att någon rör sig i rummet. Avancerade saker. Men när mitt huvud tittade in så började larmet yla i hela huset och hela mitt inre system gick upp i varv! Jag ringde till husse men ingen svarade. Så jag stod där, snurrade några varv och visste inte var jag skulle bli av. Vågade knappt gå ut ifall larmet hördes ända ut. Tänkte att det kanske snart kom någon utryckning och ifall jag borde vänta på dem. Men efter en liten stund så gick jag, jag låste gick lugnt och lämnade nycklen, låste upp min cykel och cyklade iväg.

Så därför blev min runda med Zita lite längre.  I 50 minuter tror jag att jag var ute med henne. Men rundan var väldigt lugn och hon fick lukta mest som hon ville. jag skrev också ett sms till Winstons husse om vad som hänt och att han kunde ringa upp. Sen gick jag med handen på mobilen i fickan, fokuserad på minsta vibration ifrån den. Så gick jag och tänkte på vad som hänt. Om jag ställt till men värsta problemet och vad som händer nu.

Så, ja. Det var bara en lugn promenad, eller ja inom mig var det inte så lugnt, men själva promenaden kändes ändå lugn. Jag gick hem och lämnade Zita. Satte på henne halsbandet, vad jag minns. Det var en dag som det inte låg framme så då satte jag inte på henne det. Men jag minns inte om det var i onsdags. I vilket fall som hälst så är det ju sjukt vad hon verkligen kastar sig i det när man håller fram det. Hon springer ju liksom rakt in i det som om det var det bästa som hänt henne att få ett citronhalsband! När man trycker på knappen som blir hon som tokig, springer iväg och sen tillbaka, rakt in i det. Haha!

Idag gick jag en runda med Zita runt fängelset. Haha, ja det var det... Inget annorlunda idag, och inga detaljer får det bli för jag somnar snart! Men imorgon ses vi igen jag och lillan. God natt!

Jag kunde inte skriva igår för jag åkte med Angus min foxterrier till min mormor och morfar i landskrona. Jag gör en etologisk studie i skolan där Angus och Abbey är försöksdjur. Jag undersöker aktiveringens inverkan på hundens beteende. Därför ska Angus vara aktiv nu i 10 dagar och Abbey det motsatta. Sen efter det så byter dem. Och så ska jag göra lite beteendestudier och så. Så jag åkte ut till Vallåkra, Borgens naturreservat och la spår till Angus som vi sedan gick. Det gick väl inte så där jätte bra. Han har aldrig gått någon form av spår innan. Men vi får väl träna och ha tålamod. Alla hundar kan spåra har jag fått lära mig.

Jag var ju ute med Zita innan det ju men för tillfället minns jag ingenting. Jag skulle kunna somna på fläcken. Men det var väl som vanligt utan konstigheter.

Jag var ju ute med Zita på fredangen, den 12:e var det va? Men det har inte blivit av att jag skrivit. Jag minns att jag gick en runda runt i området. Vi stötte på Viggo som precis hade vairt hon frisören och klippt sig. Zita var lite osäker som vanligt men mest för Viggos matte. Viggo går rätt bra. Vi träffade också på en bekant till mig som tydligen bor på samma gata som Zita. Detta var på hemvägen. När vi var hemma torkade vi av ben och mage för det var rätt smutsigt där. Sen dök hon kvickt in i citronhalsbandet när jag höll fram det.

Nu är det inte länge till jag ska till Zita igen. Lite innan 12 cyklar jag iväg till Winston och efter det bär det av vidare mot Zitisen!

Ja, idag var Zita och jag ute och gick i Beijerspark. Vi var ute en halvtimme. När vi kom hem var Zita brun på mage och ben av smuts så vi fick torka av pälsen lite. Haha, mer än det finns det egentligen inte att säga. Det blev en kort rapport. Men det passar bra för imorgonbitti har jag prov, måste plugga det sista nu. Efter skolan imorgon cyklar jag direkt hem till Zita.

Idag var jag helt bakvänd i hjärnan när jag låste upp dörren. Jag kunde inte förstå varför det inte gick att låsa upp, ända tills jag kom på att jag vred nycklen åt fel hål. Jag säger då det! Zita låg med alla fyra tassar i vädret nerkurad i sängen och ville inte komma upp. Det skulle vara mycket skönare med lite mag-kli tyckte hon. Det fick hon också, men bara lite. Zita hoppade fort upp när jag vände mig mot dörren. Sen gick vi till Beijerspark, gick igenom den och ut på ett håll vi inte gått innan för att utforska lite nya gator. Fast det var ju säkert inte nya för Zita. Och hon hade nog hällre gått och luktat på lukter i parken om hon fått välja. Men jag behövde lite variation. i gick i rask takt mest hela tiden och promenaden blev nästan på pricken en halvtimme. När vi kom hem kröp hon duktigt in i sitt citronhalsband. Jag fick precis reda på att matte behövde hjälp tors - fre med vilket jag kunde och ställde upp på, så denna veckan blir det mycket Zita!

Idag låg Zita i soffan när jag kom. Och hon stod på armstödet och vägde fram och tillbaka om det skulle vara värt att hoppa ner. Men det var det, och hon kom framviftandes för att hälsa och be om lite klappar vilket hon också fick. Sen gick vi ut. Vi gick ett varv runt baijers park idag. Precis när vi kom fram så kom en liten chihuahuakille fram springandes till Zita. Han var mycket mindre än henne, men ack så skrämmande. Några lekskutt blev det men Zita tyckte att det var säkrast att hålla sig lite på sin vakt. Särskillt när matten skulle hälsa. Lillkillen var bara 10 månader och jätte tuff. Fast matten sa att han ivanliga fall brukar vara mer som Zita, det kunde man då inte tro. Jätte fin chokladbrun med ljusare "dobermann-teckning" var han, riktigt läcker. Matten gick ocg tränade honom med klicker. men jag blev lite fundersam när jag märkte att hon bara klickade varje gång han gjorde något fel. När han kom framspringande till Zita blev han klickad. När vi sen mötte dem när vi gått ett varv och han skällde på Zita blev han klickad och nejad samtidigt. Hmm...

Ja. Det var vår promenad i stort. Nu ska jag käka en pizza som pappsen tillagat. Först ska jag servera Abbey en skål Eukanuba. Angus är lämnad hon en vän för att han ska slippa lidandet som det innebär att vara tillsammans med en Abbey i höglöp. Så han är där tills jag hämtar honom ikväll. Lille gubben...

Zita och jag syns imorgon...

Zita låg låg i sängen när jag kom in. Hon stack fra huvudet men ville inte lämna sin mjuka uppvärmda plats. Hon låg där och vifftade istället, in i det längsta. När jag föreslog att vi skulle gå ut så kom hon dock. Det var det värt, att lämna sängen för att gå ut och lukta på lukter. Vi gick en runda runt en hundrastgård som låg bredvid en fotbollsplan typ vid fängelset. Det var ingen lång promenad men Zita fick gå och lukta så det tog endå nästan en halvtimme. Vi kelade lite när vi kom hem och Zita ville inte sluta med det. Så fort jag slutade klappa på henne snurrade hon omkring och försökte klättre upp på mig. Sötnosen. Hon visste nog att hon skulle få på sig citronhalsbandet när jag gick också. Men även om hon inte gillar det så trär hon så fint igenom sitt huvud när man håller fram det. Ja, det var faktiskt inte så mycket mer att berätta idag, så jag slutar här.
Zita ser jag imorgon igen!

Solen sken för fullt denna vackra vårdag. Vi gick en runda i området på den solbelysta asfalten. Jag fotograferade våra skuggor med min mobiltelefon. De var så framträdande. Men jag har inte lagt upp dem på datorn än. Men jag får lägga upp dem någon dag.

Jag minns inte att det var något särskilt. Bara en underbar promenad. Efter promenaden satt vi och kelade lite. Ett sms från matte talade om att jag gjort rätt i att låsa dörren den där dagen då den stod öppen. Tur. Men jag svarade aldrig på smset, kom jag på lite så här i efterhand, så detta fick väl bli som ett svar istället, även om jag riktar mig åt den "utomstående, allvetande läsaren" =P. 

Zita och jag ses på måndag!

Idag gick det inte heller att vrida om nycklen. Jag blev förvänad när jag öppnade dörren och ingen var hemma, mer än Zita. Men jag tänkte att kanske den som lämnadt lägenheten senast bara glömt att låsa. Jag hoppas det. För jag låste sen när jag gick. Jag vågade inte lämna det öppet. Men innan dess var jag och Zita ute och gick så klart. Vi gick fram till parken men sen svängde vi av och gick en runda bland alla husen. Det var så blött i parken och mina skor praktiskt taget suger åt sig vatten. Väl hemma satte jag på henne anti-skall halsbandet. Hon skadade i kroppen när hon fått det på sig, verkade inte så förtjust i det. Men vilken hund är väl det? Det är ju tur att det fungerar. Hoppas att hon vänjer sig av med sin vana att skälla snart.

Det finns inte så mycket mer att säga. Det var mycket märkligt det där med dörren och jag hoppas verkligen inte att jag ställde till med någonting då jag låste dörren efter mig.

Ses imorgon igen Zita lilla!

Igår gick det inte att låsa upp när jag skulle vrida om nycklen. Det berodde på att det redan var upplåst. Jag provade att öppna dörren och möttes av Zitas och Mattes kompis som jag ofta hört passar Zita. Det var lite av en överraskning. Men han var en trevlig figur och sa att jag bara kunde göra som jag brukar. Så efter en stund var jag och Zita på väg ut. Vi gick till Beijers park, men vi gick bara igenom den, och så gick vi lite i den andra "parken" på andra sidan, och sen tillbaka hem igen.

Zita sprang och hälsade på sin kompis som legat och tittat på TV. Men hon var så smutsig om magen så hon fick torkas lite på magen med den lila handduken som jag nu fått bekräftat är Zitas. Jag har alltid undrat men glömt att fråga. För ibland är Zita rätt skitig när vi kommer tillbaka. Efter en liten stund begav jag mig åter ut i det fina vädret på min cykel. Det blåste rejält, vilket är underbart. Då känner man av livet på planeten.

Nu är jag så trött, så det blir bara några rader. Jag skulle ha skrivit tidigare. Men jag har haft fullt upp med att läsa ur boken som jag är helt inne i. Det är som en fälla som ligger och lockar och när jag väl börjar läsa kan jag inte slita mig. Det är farliga grejor det - böcker...

Men hur som hälst... Jag och Zita satt i hallen och gosade en stund innan vi gick ut. Zita är så söt när hon kommer och klättrar upp på en för att lägga sin kind mot en egen. Och så bytar hon kind och tar den andra. Efter det gick vi ut en kvart. Så det blev 50/50 idag, gos och promenad.

När jag kommit ner för trapporna efter att ha lämnat lägenheten började Zita skälla. Jag hörde henne då jag låste upp min cykel. Men sen slutade hon. Men förmodligen började hon igen snart eftersom grannarna klagat. Tråkigt med grannar som klagar, fast om hon skäller oavbrutet så kanske man kan förstå dem... Hoppas problemet löser sig snart. Inte roligt för Zita heller då det såklart är en orsak till hennes uppförande. Svart att veta vad dock.

Det är inte varje onsdag jag kan säga till Zita "vi ses imorgon". Men denna dagen kunde jag det! Och dett blev mer än några rader visst.

Idag gick vi ut direkt jag kom. Vi gick en runda i snön i Beijers park. Solen kom fram emellanåt och lyste upp mer än vad jag minns var möjligt. Det blev så ljust så att det inte fick plats mer ljus i atmosfären, så det var tvunget att pressas in i kropparna på oss. I alla fall jag kände mig ljusare inombords.

På vägen till parken träffade vi förresten Papillonkillen Viggo som vi träffade på någon av våra första promenader tillsammans. Zita verkade känna igen honom, hon sprang i alla fall glatt fram för att hälsa. Men Viggo var inte så bra i magen och skulle hem och tvätta sig i rumpan. Så Zita fick hålla sig undan bakdelen.

Jag gick direkt igen då vi kom. Vi hade redan varit ute en halvtimme och jag och Abbey hade en lekträff med ett par hundkompisar. Imrogon kan vi ta en kortare runda så får vi tid att leka och umgås inne en liten stund.

Jag hörde Zitas plingeling-ljud närma sig dörren när jag satte in nycklen i nyckelhålet. Som vanligt. Det där ljudet som kommer av hennes namnbricka mot kedjan i halsbandet. När jag öppnade dörren stod hon där och viftade på kroppen. Hon satte sig i sin söta ekorrepose - på rumpan med framtassarna i luften. Jag var aldeles svettig av min snabba cykeltur - trevligt... Men jag tar alltid cykelturerna som ett träningspass. Jag tog av mig jackan och satt och klappade och kliade på Zita i hallen en stund för att svalna inombords. Sen gick vi ut.

Vi gick en liten runda i snön i Beijers park. Jag gillade snön som den var idag. Den äldre snön som legat ett tag och fortfarande var orörd inne mellan träden, och som varit med om flera olika dagars smält. Den hade blivit hård och knaprade grovt under skorna. Man sjönk knappt ner i den utan gick liksom uppe på ytan. Zita sjönk ju inte ner över huvud taget. Lätt som en fjäder trippade hon ljudlöst omkring på ytan. En annan fick det att låta som jordskalv eller något åt det hållet. Det lät som om det var ett ihåligt tumrum under snön när man gick på den.

På vägen hem hälsade vi på en dam med två tjocka små terrier. Det var mamma och dotter på 10 och 8 år. Zita blev lite förskräckt när mamma terrier kom fram och hälsade men när hon vände sig om vågade hon sig minsann fram och ta sig en sniff där bak.

När jag stängt och låst och var på väg ner för trappan mötte jag brevbäraren. Och när hon släppte ner posten i Zitas brevlåda blev det livat. Utanför huset hörde jag henne genom fönstret. Det var typiskt att jag hunnit så långt annars hade jag sagt till henne på skarpen. Det är svårt att träna bort sånt som händer när man inte är där.

Föresten ska jag lägga upp lite bilder samt skriva lite om i torsdags då Zita var med mig i skolan och blev friserad.
Ses imorgon Zitis!

Idag var jag och Zita ute och utforskade nya promenadområden. Det var i varje fall nya för mig. Vi gick av direkt till vänster och sen till höger... äh jag minns inte men vi hittade allfall det ett större grönområde som jag gillade mycket mer än Beijers park. Det var inte bara en stor gräsmatta med en gångväg runt. Det såg mer vildvuxet ut och så var det träd, eller om man kan kalla det för träd. Typ snårigt. Överallt hängde kläder på grenar, och andra spår av människan hindrade en från att känna att man hittat en mer människorlös plats. Det kan man ju glömma. Men det var i alla fall skönt att gå där.

När vi gått runt området så märkte jag att det låg precis på andra sidan gatan ifrån Beijerspark så vi gick den vägen hem. Då är det alltså dit jag alltid spanat när jag gått förbi denna gatan då vi gått i parken. Där vill jag gå mer. Zita pinnade på. Hon gick helst av allt i den djupa snön. Jag hade låst kopplet då och då så att vi kunde gå på. Då går hon verkligen super fint brevid en. En halvtimme passerade under tiden vi var på väg tillbaka så jag sa adjö direkt till Zita då vi kom tillbaka till lägenheten.

Ses imorgon Z!

Jag hann inte skriva igårkväll men här kommer en liten snutt om gårdagens Zitabesök.

Jag hörde allt några skall då jag kommit en bit i trappan med det la sig direkt igen. När jag kom in stod hon där som vanligt i sin speciella Zitaställning med en tjusmuskel i munnen. Vi knallade ner för trapporna och ut i den friska luften, snön dalade fortfarande. Vi gick en sväng i Beijers park. Zita uppdaterade sig med senaste nytt på kissfronten. Till sist låste jag kopplet kort så att vi kunde gå i raskt tempo en bit utan att hon stannade varannan meter. På vägen hem fick hon snusa igen, men nu gick hon mest på med sina marscherande chihuahuasteg. Det kom ett par gående förbi oss motsatt håll och Zita var tvungen att kommentera att det minsann var fräckheten själv att tro att de kunde gå så nära henne. Men de skrattade bara åt henne och gick vidare.

När vi kom in i lägenheten igen var Zita berädd med benet igen och tyckte att hon kunde få lite klapp och gos. Men vi hade redan varit ute en halvtimme så jag var tvungen att lämna henne näst intill oklappad för att gå hem och rasta mina egna hundar och plugga på pälsvården som jag ska ha prov i på torsdag. Förresten ska Zita också med mig den dagen. Hon ska bli tjusig i pälsen. Kammad, schamponerad och fönad. Och så ska hon få lite tasshår klippt bland annat. Får se vad hon tycker om att hänge med mig en hel dag. Jag tycker det ska bli så kul att få sällskap av lilla Zita alla fall.

Ses imorgon (idag) Zita!