Doglogg

Min cykel, som stått still i något år, är äntligen i bruk igen! Härmed börjar den sitt nya liv som aktiv cykel, ägd och cyklad av en dogwalker som endast tar sig fram på två hjul. Jag ställde den utanför Winstons hus då jag var framme tio över tolv. Winston verkade glad idag. (Efter att ha vaknat till från tuppluren han fick avbryta när jag kom. Han verkade alldeles nyvaken när han hjäspandes kom ut i hallen). Han knallade glatt på med svansen svängandes från sida till sida och med högt buret huvet. Det var nog snöns förtjänst antar jag, alla hundar verkar bli upprymda av ankomsten av varje ny snökur. 

Jag tänkte promenera ner en bit i riktning mot Kirseberg och spana ut en lämplig väg till nästa hund. Jag har egentligen ingen aning om vilken riktning som pekar mot Kirseberg härifrån så det var spännande att se vart vi skulle hamna. Jag knallade ner mot vad som kallades Johanneslustsvägen om jag minns rätt, sedan ner längs en mindre gata kallad någonting annat. Så småning om kom vi fram till några kolonilotter. "Ja, det bli jätte bra" tänkte jag "dit ner ska jag säkert, så får det bli...".  Vi svängde upp på "Lustiga vägen" igen och spatserade tillbaka. En bit ner på "Lustiga vägen" stötte vi på ett par med en liten Yorki eller Silki eller vad det var för något. De blev så glada av att se en liten Border terrier, en liten Eddie, för en sådan hade dem i släkten. "Det är tuffa hundar" så mannen. "Oh ja!" höll jag med.

Sen spatserade vi vidare. När vi spatserat hela vägen hem kollade jag på klockan. Vi hade varit ute i 40 minuter. men lite övertid hoppas jag inte skadar. Inne i hallen gjorde vi lite trix (har glömt att fråga vad det är för komandon de använder). Han förstod allafall sitt, ligg och tassen. Torkade tassar, ben och mage gjorde vi också, han var rätt skitig. Lite gos och klieri blev det också innan dörren stängdes. Jag älskar hans sträva "borst" och hans snygga skägg, nerluggen (stavning?) och tillplattad efter tuppluren.

"Ses på onsdag Winston!"